.

Har ni nånsin sett en film som satt satt djupa spår? Då menar jag inte en som har berört känslomässigt och sånt, för det är många filmer som gör. Utan jag pratar om negativa spår. till exempel skräckfilmer.
För det har jag gjort. Jag tror det var i sjuan eller åttan jag såg den här filmen. Efter det har jag sett tvån också - varför Anna?jo för att jag hade skräckfilmsperiod, av någon anledning.
Jag är hur lättskrämd som helst. Jag fick spår av de flesta skräckfilmerna jag såg ett tag, även om jag börjat vänja mig och har lärt mig att inte gå runt och vänta mig att samara (eller annan valfri scary asiat-unge för den delen) ska hoppa fram från under sängen.
Men det finns alltså en film som fortfarande har sina spår - The Grudge. I början var det typ tillochmed så att jag påverkades psykiskt. Jag hade svårt att vara ensam hemma utan att ha tvn eller radion på högt. För att inte tala om att gå själv utomhus när det var mörkt.
Men det har gått över nu förstås, det var ju typ två år sen jag såg den filmen.
Men när jag nu var inne på kanal5.se och råkade bläddra förbi den där klassiska bilden av ögat bakom
svart stripigt hår ni vet - Fick jag smått panik och hjärtklappning och typ var tvungen att trycka/bläddra bort snabbt.
Jag kan  alltså fortfarande inte se på en bild av the grudge utan att få panik. jag kan inte se helt objektiv på en bild av en vit och svartmålad vanlig asiatisk tjej. För det är inte en svart och vitmålad vanlig asiatisk tjej, utan det är the grudge som kollar på mig, det är verkligen inte bara en bild. Jag känner mig som ett ävla offer för spöket/vålnaden/vaddetnuär. mina minnen från filmen och tiden efter  väcks verkligen upp så fort jag ser en bild från den. Det värsta någon kan göra mot mig är typ att överaska mig med en sådan bild.
Shit asså, jag har inte insett riktigt innan hur patetisk jag är.


Ps. fatta min panik när jag skulle googla fram en bild till detta inlägg. en hel sida med bilder på the grudge. jag återhämtar mig fortfarande.Ds