Stockholm vaknar långsam på droger och på sorg

Jag förstår inte riktigt hur jag kunde vara så korkad att jag lät biljetterna till kent-konserten ta slut. Inte för att jag någonsin haft råd eftersom jag måste spara som en galning...men alltså. De var ju typ soundtracket of mitt liv 2009. Suck på mig själv. Jag vill vill vill ju se dem. badly

smärta är att inte ha råd med fina klänningar

Villl haa. åh, varför, varför är jag fattiglapp?

(svar: jag är student. jag veet. blä på studiebidrag)

MP Games

Sitter och skriver på en ansökan om sommarjobb till MP Games. Det är ett företag som har lotteristånd på gröna lund, och man arbetar tillsammans med massa utåtriktade människor i ens egen ålder. Jag hoppas verkligen verkligen att jag kan få jobba där. vore verkligen idealiskt. Det är genom Lise jag fått nys om det, hon jobbar ju där. Det var en hel del människor därifrån på hennes fest i lördags.

Nu håller vi tummarna alltså, och hoppas på att mitt personliga brev blir prima och gör intryck. jag villvillvill! Åtminstone få komma på intervju!

inte okeej

Vad fan? :( Igår tog mina mobilpengar slut. Idag tog mitt mobilbatteri slut. summan av kardemumman är att mobilen varit oanvändbar denna dag alltså. Men sen är man duktig anna och köper refill och lägger mobilen på laddning så att jag ska kunna höra av mig till min fiollärare och säga att jag måste plugga på inför äckelidrottsprovet istället för att ha lektion idag. Tror ni min mobil vill skicka iväg sms då eller? Näej, tydligen räcker inte pengar och batteri för att den lilla djävulska saken ska vara nöjd. BLÄ. min mobil är inte snäll.

Och inte idrottsprovet heller. Usch så mycket roligare jag hade kunnat ha.  Blä på det igen.



förfest på buss...

s






....sen blev det 2a bullarrr





lördag

Jag ska sprinoga iväg nu. åka till Hs där bästavän bor. Ikväll ska jag vara fin. Då är det Lises 18årsfest med coctailtema. coctail igen alltså. över hundra pers kommer också, det bli nog himlahimla kul!

Då vet ni det.

jupp

Hej. Jag är trött idag. Igår var kul. Jag kommer inte orka vara barnvakt idag. Tjoho

coctaiiilsss

Hejsan! Innehållsrik vecka detta minsann, på många sätt och vis. Ikväll ska jag vara tjusig exempelvis. det är det internationella coctail partyt, haha. Låter ju väldigt fancy. Det är det nog inte. intressant ska det bli iaf, och jag får använda mina underbara gamla strumpbyxor med söm bak. iih, fint. Undrar om jag är överklädd, men isf är det nog värt det för att få ha dem. i want to.

Det är iaf alla tre årskurser i nackas internationella profil som har tillställningen. Should be interesting!



opsie

klockan är ju 1 och jag uppdaterar min lite bortglömda blogg. men alltså jag blir så himla fängslad av andra saker när jag sitter vid datorn. Som den här sidan tex. och de nya kontakterna man får via den. Omegle. com påminner mig om hur mycket prejudiced människor det finns. hur många "horny" idioter det finns och hur mycket fina människor det faktiskt också finns. Fint värre.

men nu äre faktiskt verkligen dags att sova.

kvällis

To do denna kväll:

- Läsa ut engelskabok helt och hållet

- Lära sig franskasång

- Andra franskapapper, typ passé composé repitition etc

- Räkna matte

- Öva fiol

- städa ihop i rum

- Ge Molly mat (kaninis)

- SOVA (i tid)


YES, nu får vi se vad som uppnås. jobbar på punkt två just nu, och punkt ett ska inte ta lång tid...

stay focused!

1999 -

Det var hösten år 1999. Eller sensommaren snarare, måste ha varit runt 20 augusti eller så. Det var allra första dagen i ettan. Uppropet. Alla människor jag kände igen från föregående skolår stod i en klunga utanför det gula, mindre, huset på skolgården. Förutom en mindre grupp på människor som stod en bit bort. Det var två flickor och några vuxna. Jag kände inte igen någon av dem. En av flickorna hade brunt långt hår i flätor och såg snäll ut. Jag minns att jag tänkte
"oj, dom har nog kommit fel. De ska nog börja en annan klass".

Men oj så fel jag hade. Dom, hon, hade ju kommit så fantastiskt rätt tycker jag. Ja, och så skulle de ju faktiskt visst börja i vår klass.

Först var jag säker på att flickan med mörkt hår och flätor hette My. Men der hade jag fel igen, det var ju hennes vän som hette så. Nej, den här flickan hette Frida. har alltid hetat Frida. Kommer alltid att vara Frida. Är Frida. Och så fantastiskt rätt.

Den här perioden lallade jag runt mycket, socialt. Jag hade inte en person i klassen jag umgicks med hela tiden. Men jag kan alltid se tillbaka på den (oskuldsfulla) tiden och se andra barn - framförallt de populära- bråka och stöka och vara dumma mot varandra. Men inte Frida. Hon var bara snäll och söt och ändock så omtyckt av alla. För att man blev glad av att vara med henne. Jag minns inte den allra första kontakten med de nya eleverna i klassen, men det första tydliga minnet av kontakt mellan mig och Frida var äppelhistorien. I efterhand finns det två olika versioner av äppelhistorien, men jag tänker berätta min, för att rädda mitt eget ansikte lite sådär.

Jag var alltdi hungrig som liten och är det nu  med. Jag tyckte sällan om skolmaten ochlyckades ofta glömma frukt till rasten. Det hade jag gjort en rast på hösten i ettan också, men Frida, hon hade ett äpple hon. Minns att hon alltid hade dem prydligt och bra i en plastpåse till och med. Mina äpplen blev ju alltid mosade i väskan. Jag stegade iallafall fram till Frida och frågade glatt, (och lite bedjande kanske då) om jag fick smaka på hennes äpple. Till min stora förbryllelse fick jag inte smaka. Jag fick hela hennes röda fina äpple. Minns inte ens om hon själv hunnit börja på det. Förvånad men glad tuggade jag i mig mitt nyförvärvade äpple. Sådan generositet! tänkte jag. Skulle gärna vilja säga att äppelhistorien tar slut där, med Fridas generositet. Men dessvärre fortsätter den, på grund av att jag tycktes vara en snyltare utan samvete. Jag skrockar och skakar på huvudet åt den än idag. För jag gick tillbaka till fridu många raster. och varje gång fick jag hennes äpple. Ackackack, ett sådant barn man var! Och en sån fin flicka man hade mött.

Ett annat tydligt minne är från fjärde klass. Då var man inne i en bokslukarperiod, minsann. Minns att jag inte hade någon bok att läsa nån av de där fria lektionerna då man fick gå ner till biblioteket och låna böcker eller läsa egenmedtagna böcker. Jag tog en runda i klassrummet, och drogs mot Fridas bänk. Hon tittade upp och log och tog sig tid att visa sin bok. Tvillingarna i London. Den boken leder in i en annan historia förstås men den ska inte berättas här och nu. Utan den här historien är viktig för att jag hade en känsla när jag gick därifrån. Som inte går att sätta fingret på. Men jag kan säga såhär;

Trots att vi hade haft en massa kul och varit på underbaraunderbara körlägret ihop där vi blivit tajta, innan, så representerar den här stunden en vändpunkt för mig. Just för att det var hon jag drogs till, henne jag gick till av alla andra i klassrummet. En helt vanlig läslektion. Var det Fridu jag gick till. Det representerar lite stunden det blev vi på riktigt. annat än på lekplanet. Eller iallafall ett ögonblick då jag insåg att det var Fridu. Som fanns där så fin. Inte de vänner jag så desperat följt efter på rasten, försökt hålla fast vid. Men varför skulle man göra det när det fanns bra vänner? När det fanns en alldeles fin liten Fridu.


Ja, hur avslutar man en sån här "uppsats"? Hittar inget bra sätt. så det får bli ett hjärta. Till min bästavän. och till vänskap överhuvudtaget för den delen.

<3

Riiiiiiiiiing

Jag är hungrig och stressad och arg på mig själv för att skolarbetet jag måste ha gjort till imorrn då skoaln börjar inte är halvfärdigt ens. men vet ni vad? Nu har jag klarat av det negativa i detta inlägg.

För just nu gläds jag åt min nya väckarklocka!  Länge har jag velat ha en gammal retroväckarklocka, men har samtidigt tänkt att det är en aning opraktiskt med en man behöver dra upp kvällen innan - STOR risk för att jag glömmer - så jag har velat ha en modern variant men med den snygga designen alltjämt. Nu har jag (mina föräldrar snarare) funnit min hjärtevän. För även om klockor som faktiskt väcker en med sådant där metalliskt hemskt ljud säkerligen är effektiva så har min fina klocka något andra klockor inte har. Det är en mp3-klocka. Den kan anslutas till datorn och man kan välja väckarklockssignal alldeles själv.

Så min nya väckarklocka är inte bara tjusig som få, utan nu spelar den även Beatles. Kan ni förstå så fint?

 






Hey!

Heyheyhey. Nu ska jag snaart bege mig hemifrån för lite Afrodans på F&S med Fridu. Spännande och se hur det är jämfört med afrikanska dansen på Danscenter!

Imorrgon börjar skolan och jag har inte gjort det jag borde under lovet. Jag har en fjärdedels(?) novell klar, och har inte rört matteboken till exempel. Good work! Men jag får panikskriva novellen ikväll eller så tror jag för vi har textkritik imorrn(??!!!) tror jag iaf. Opsiedaisy.

Men vad dagen bjuder på annars vet man inte än. Så vi får la se!

Nighty nighty

Hela världen är alldeles tyst. Förutom datorsurr och min pappa som skramlar nere i köket för att han inte kan sova. Stackars stackars papi, han tycks ha svårt att sova dessa dagar. Ungefär som jag.

God natt

Näst sista jullovsdagen

Idag har jag:

- Gått upp i tid (innan tio!!)

- Varit på förmiddagsäventyr

-Bakat kladdkaka

- Varit i Flemingsberg hos Linn och Emil och fikat

- Gosat med vovvsingen Ebba hos L och E

- Fått Ebbahår överallt, speciellt mina vita strumpisar

- Kört ner en pappkartong över systers huvud (vilket kan ha lett till att hon aldrig vill se mig igen)

Jag ska nu:

- Ta en dusch på momangen

- byta strumpbyxor

- Göra middag

- åka till Tyresö och leka med Rebecka


:)

Helvete

alltså uschh. Jag vet inte när jag senast var så besviken.


Vanity

Vad har jag gjort idag?
Haft konstiga drömmar, blivit väckt av telefon och druckit julmust till frukost.
Även varit på stan med syftet att hitta en coctailklänning på beyond retro, men alltså...
En klänningsälskande flicka kan inte riktigt hållas ansvarig för vad som händer när hon går in i en sådan affär. :)
Blev visst en intesåcoctailaktigalls 50-talsklänning som satt alldeles perfekt. Och som jag inte har nån aning om när jag ska använda. Men jag kunde liksom inte låta denna relik bara passera. Om inte så är den iaf fin att titta på och ta på ibland och beundra i spegeln. Lätt värt det.

Jag är förälskad i den.

Coctailklänning blev det inte...kanske får ta nån klänning jag har, för alla är så fantastiskt glamorösa på beyond retro, och nästan aldrig i rätt storlek. Jag vill helst inte vara för uppklädd på tillställningarna jag ska på, hehe. Även om det ligger i min natur att overdressa.


Så vad ska jag göra då?
Joo alldeles strax ska jag iväg till friskis och svettis i Skrapan. Fridu har återigen lockat med mig dit, och vi ska köra...nått pass. som jag INTE minns vad det hette. Men det blir fint!


Borde inte

Uschhh så sålig jag är. jag borde såå verkligen sova just nu. fy skam.

Men jag erkänner. Jag är beroende. Jag kan inte gå ifrån denna dator nu när jag börjat. Anledningen?
Jo, en ny sida. En sida jag helt kan antingen vara sjukt aktiv på och skriva, eller bara sitta och stirra passiv på.
Nej, det är inte facebook. Det är en sida som talar till den nördiga sidan (och en av de sannaste sidorna av mig, måste jag erkänna). Det är ett forum. Durururunt. Ett HP-relaterat forum. Om någon läser detta och inte förstår innebörden av bokstäverna H och P är de tyvärr inte värdiga att förstå dem. (ja jag är dryg idag, framförallt klockan 1 på natten).

Hursomhelst kommer det nog inte fram här så ofta hur nördig jag verkligen är. So there u go.


angst

Jag har helvetes ont i mitt huvud och mina föräldrar är dumma. Jag undrar varför jag har blivit en hormonell tonåring som blivande 18on åring först. Men jag tror jag har det, faktiskt. För jag känner precis så. Det är jag som får ta deras klagande och göra allting som jag kanske ändå gjorde förut men då var det iaf inte bara mig de kunde tjata på. Dom tänker inte en sekund på att försöka förstå mig eller hur jag känner. (herregud så hormonell jag låter!)
Hursomhelst bryr de sig inte om något annat än om jag gett kaninen mat eller gjort sallad till middagen. sålänge jag inte kommer ner och stör i deras teveprogram eller har tappat bort fjärrkontrollen vill säga. Det gör mig sur.
antagligen för att jag är trött och aldrig ser solljus nuförtiden, och antagligen känns det värre för att någon sitter och dunkar på min högra hjärnhalva.

men ändå. Jag önskar jag åtminstone kunde få ha dagarna ifred. Nu är dom inte ens på jobbet. Blä.




Rien

Heej hopp. Internet har krånglat mycket senaste dagarna och inte velat släppa in mig på min blogg...men nu är jag här!

Hittills detta år har jag inte gjort mycket alls. Ätit choklad, läst och sett på film. Och haft utbrott på internet!
Men idag har jag och min mor varit ute på djurgården och tittat på en utställning med Carl Wilhelmson på Waldemarsudde. Han gjorde så fiina skildringar av livet i Bohuslän vid sekelskiftet, upptäckte jag.
Ikväll kommer Fridu hit och ser på film, det blir myyys. Saknar den fina flickan.


Tolv st slag




det blev visst inte bara nytt år helt plötsligt utan även nytt decennium.
Så fin kväll så. <3

Gott nytt år på er!

RSS 2.0